onsdag 24 oktober 2012

Att gå sin egen väg...


Sängen står obäddad och tvätthögen växer. Hur mycket vi än kämpar på med att hålla ordning så går det inte att ha städat mer än en dag. Vi måste vara fantastiskt duktiga på att stöka ner! 

Vi ger inte upp på något sätt men har ändå accepterat att detta hem aldrig kommer vara ett pedantiskt skött hem. Och det är väl kanske lika bra det...



För visst är det så att ett hem ska spegla de människor som bor där. Vi är inte perfekta på något sätt utan är både slarviga och förvirrade. Vi älskar att påbörja nya projekt och eftersträvar, mitt i allt jobb, lugn och ro och att vara livsnjutare.
Här har vi en barnfamilj som sover, leker, jobbar, äter och har kul. Vi har våra stunder då vi plockar och jobbar hela dagarna men vi har även de perioder då tiden eller orken inte finns till för att hålla det städat. 

Och ibland kan jag bli så less att jag medvetet och demonstrativt sätter mig i soffan, på leksaker och annat som ligger slängt där, och väljer att bläddra i en tidning istället för att vika tvätt. Ibland kan livet kännas så kravfullt med blogg och en webbutik där jag hela tiden måste prestera i form av vackra bilder och vältänkta ord. Jag blir så trött ibland och framför allt blir jag så rädd att tappa bort mig själv i allt detta.



Ibland låter jag bli att läsa bloggar och snegla åt andra. Flockbeteendet är stort i bloggvärlden och jag är rädd för att svepas med. Jag inspireras gärna men vill inte bli för påverkad utav andra. 
Det är min stora skräck här i bloggvärlden. Jag vill inte stå här och fundera på om min webbutik ska ha de där varumärkena bara därför att alla andra har det, fundera på om jag inte ska ändra min blogg därför att ni andra kanske vill ha det på ett annat sätt, eller ändra om här hemma efter den hetaste trenden.


Jag har alltid blivit som mest inspirerad utav människor som går sin egen väg och gör det de brinner för. Det är fantastiskt inspirerande att komma hem till människor som har ett hem som speglar dem som personer. Det är WOW för mig!!! Och det är även så jag vill att webbutiken, bloggen och mitt hem ska vara. De varor som tas in i webbutiken ska verkligen kännas som Hemlängtan, bloggen ska följa mig och mitt humör och mitt hem skapas utifrån vi fyra som bor här. 


Jag väljer att gå min egen väg men att inspireras utav er andra. Och slutligen vill jag påminna er om att även blogghem är stökiga och operfekta hem!



9 kommentarer:

  1. Ett så bra och tänkvärt inlägg! Sätt dig och ta en kopp kaffe och strunta i skiten, det tänker jag göra. Den finns kvar även i morgon!

    SvaraRadera
  2. Hej hej, hoppas allt är bra med dig :-)
    Åååå vad härligt att läsa ditt inlägg idag. Här lider vi av samma städproblem. Vi kan städa en hel dag och njuta igång på kvällen men sedan dagen efter är det dax igen. Varför? Så galet...

    Jag håller även med om bloggandet, jag kan ibland känna att mitt hem inte är tillräckligt fint när jag se alla andras. Alltid snyggt, genomtänkt och välstädat. Inre alls som här. Men jag är jag och så får det bli...

    Man kanske skulle bryta sig loss och blogga om det verkliga hemmet. Så som det ser ut utan piffet?

    Kram Linda

    SvaraRadera
  3. Åhh så sant och bra inlägg!!! Jag för en ständig kamp mot mitt tvättberg och har försonats med tanken att jag aldrig kommer ikapp å får en fin tvättstuga...
    Och att bloggosfären tyvärr lätt blir likriktad kan jag skriva under på och faller ibland själv i fällan, men flera av de stora inredningsbloggarna jag tidigare har följt har nu bytt stil och blivit så likriktade, samma tavlor, likadana lampor och märken, trist å ledsamt, men kanske ett medvetet val för att tilltala stora massan, jag söker dock hellre det personliga, genuina och dem med själ - och det hittar jag alltid här hos dig <3 KRAM!

    SvaraRadera
  4. Du gör alldeles rätt! Ibland tänker jag när man ser både på bloggar och i omgivningen. Vänner och bekanta som ser ut att vara stöpta i samma form. Handlar samma saker och inreder likadant. Vi har en spretig skara goda vänner, som det alltid är lika trevligt att träffa. Kravlöst och med högt till tak. Vi har absolut inte samma smak, men vad gör det när man hälsas i dörren av en stor kram.
    Kram Anita

    SvaraRadera
  5. Vet du, jag brukar säga att det i alla fall inte ska stå på min gravsten att jag hade välstädat hemma. Städningen är ju helt ogjort arbete, så fort det är klart så börjar förfallet... Och inte åstadkommer man nått av evighetsvärde heller. Att satsa en timme med nått av barnen däremot, det är aldrig ogjort eller förgäves.

    Vi kom till skott för ca 1 år sedan med att köpa städning. Vi plockar undan och varannan vecka kommer de och gör sammanlagt 4 timmar. Vi kommer hem - huset luktar såpa. Många av våra tråkhögar har vi plötsligt fått motivation och energi att röja undan för att de ska kunna städa bättre, och det blir aldrig lika stökigt när vi vet att det snart måste undan igen. Faktiskt så har vi prydligare hemma hela tiden... men så klart vi är också duktiga på att stöka så inte är det perfekt precis. Det var dock en rätt oväntad bonus att det skulle bli några snäpp bättre med det också av bara farten.

    Så klart det kändes lite kymigt i början att ha främmande människor hos oss. Nu har vi vant oss och det är okej. Att slippa städa känns definitivt mer än ok :) En liten tanke i all välmening bara att fundera över om det vore nått att prova - det låter som om du hellre skulle göra några timmar till med det du valt själv att jobba med än att slåss med snabeldraken :)

    Och så klart och många gånger svårt: Så viktigt att vara sig själv, vad det än gäller... Det får vi jobba på allihop av och till tror jag.

    Kram kram
    Cecilia

    SvaraRadera
  6. Så sant du skriver. Nej det får vara som det är och njuta av det. Inte blir vi lyckligare av ett perfekt liv inte.
    Gör dig en fin dag, kram från Maria

    SvaraRadera
  7. Du, jag håller sååå med dig! Både vad gäller städning (även om jag gillar att städa många gånger när jag har lust) och trendig heminredning och att alltid prestera och ligga på topp! Jag skrev nyligen om att komma till insikt om att energinivåerna går i vågor och att lära sig ta det med ro...
    Men jag tänker också ibland att vi kanske inte skulle ha så mycket saker, så mycket utrymme att samla på... men vi är väl "ekorrar" i generna och det finns ju så mycket fint :)
    Personliga hem är väldigt befriande tycker jag med, där man vågar vara otrendig och följa sin egen smak! Och vågar låta bli att köpa nytt hela tiden utan i stället pysslar om och vårdar sina saker. Det var också härligt att du vågade skriva om dina tankar och känslor om det här :)

    SvaraRadera
  8. Wow, hittade just din blogg, o har bara skummat igenom några inlägg. Den verkar väldigt bra. O ja håller med om att man inte ska låta sig påverkas av andra, utan på sin höjd hämta lite inspiration. Din stil verkar vara likadan som min, så kommer nog att kika in här flera gånger, just för att hämta inspiration ;)

    SvaraRadera
  9. Heja dig!! Vilket klokt och härligt inlägg! Jag kan bara instämma i varenda ord du skriver. Det förvånar mig ibland att vi svenskar är så mycket för att försöka efterlikna varandra och är så rädda för att inte passa in och vara "rätt". Jag märker själv att jag påverkas mycket av bloggar jag följer, på gott och ont, för ibland känner jag mig så "misslyckad" för att jag inte har det så där perfekt och allt det där fina senaste som "alla andra" har.. Med förnuftet vet jag att jag är helt ute och cyklar men det stör mig att jag känner så. :S Det är en fin gräns mellan att inspireras och att indoktrineras.. Så TACK för ditt befriande inlägg om att gå sin egen väg, jag tycker du har en vacker och personlig stil som du absolut inte ska ändra på! Och som vanligt bjuder du på underbart fina bilder, med eller utan "stök" .. tack!
    Kramar från en beundrare :)

    SvaraRadera

Related Posts with Thumbnails